Ökningstakten för antal utgivna privatlån är mycket hög. Dessutom eskalerar lånebeloppen. En anledning är att fler väljer att ta privatlån för att finansiera handpenning och kontantinsats för bostadsköp.
I slutet av februari fanns totalt omkring 190 miljarder kronor utestående i privatlån. Det är en summa som hela tiden ökar i takt med att antalet lån blir fler. Ökningstakten för december 2016 var 5,8% medan den i januari 2017 var 6,6%, detta enligt statistik från SCB som SvD Näringsliv har presenterat. Denna ökning bekymrar Finansinspektionen, som nu bevakar marknaden noga för att försöka förhindra att överskuldsättningen ökar.
Det finns inga tecken på att boprisutvecklingen håller på att mattas av. En mer blygsam ökningstakt kunde skönjas under det andra halvåret 2016 efter införandet av amorteringskravet, men sedan inledningen av 2017 har bopriserna åter börjat stiga rejält. Ju dyrare bostäderna blir, desto mer måste köparna kunna betala kontant, och det är här privatlånen kommer in i bilden. Det är inte så många som kan betala upp till åtskilliga hundratusen kronor i kontantinsats och handpenning med egna pengar. För att täcka upp bristen kan då ett privatlån vara ett alternativ.
Att det i praktiken har skapats en ny marknad för privatlån är något de större nischbankerna har dragit fördel av. Det är flera av de större aktörerna som marknadsför sina privatlån som medel för att kunna köpa en bostad. Två exempel är Resurs Bank och Collector Bank.
Enligt SvD ökade Collector sin totala utlåning med 24% under de första nio månaderna 2016. Motsvarande siffra för Resurs Bank var 13%. Förmodligen har även de traditionella storbankerna ökat sin utlåning inom privatlån, men med stor sannolikhet är ökningen inte lika stor. Resurs Bank, Collector Bank, med flera nischbanker har nämligen något mindre avskräckande villkor. Det är helt enkelt normalt lättare att få ett privatlån beviljat hos nischbankerna än hos storbankerna.
Ända sedan det första snabblånet beviljades har denna låneform haft ett dåligt rykte. Till exempel har det otaliga gånger förts fram att räntorna i vissa fall kan närma sig ockerräntor och att marknadsföringen ofta är aggressiv. Inte sällan levereras också mer eller mindre känslostyrda argument om att denna typ av lån är skadlig för både låntagarna själva och samhället som helhet. Debatten har gjort att myndigheter som Konsumentverket och Finansinspektionen av regeringen har fått i uppdrag att bevaka och styra snabblånemarknaden. Numera finns också ett förslag till ny lagstiftning som effektivt ska sätta käppar i hjulen för snabblåneföretagen.
Om vi tittar på statistik från Kronofogden för 2016 visar det sig emellertid att en stor andel av ansökningarna om betalningsförelägganden gäller privatlån. Collector skickade till exempel in 27 000 ansökningar under 2016 (14 000 för år 2015). Det kan jämföras med det totala antalet ansökningar om betalningsförelägganden för snabblån, som sedan 2012 har varit på mellan 50 000 – 60 000 årligen.
